Uppförsbacke

Jodå. Och barnt är den också. Känns det som. Just nu.
Usch vad jag inte gillar motgångar. Fast vem gör det? Men just nu, i detta jävla mörker, så känns det extra hårt. 
Nåja. Jag hoppas det reder sig. 
 
Har så fruktansvärt ont i ryggen just nu. Och i fogarna på vänster sida. Foglossningen sitter i sen Miller. 
Kan den bara inte försvinna? För det är inte så skönt. 
 
Nej. Jag behöver energi. En boost. Vad ska jag hitta på? 

Just nu.

Det har hänt massor sedan jag skrev sist. Massor. 
Miller går med hjälp av gå-vagnen. Jag har blivit blond. Cleo är en pratkvarn, som gärna visslar. 
Och snart börjar jag jobba igen. Vilket känns... ångestladdat men kul! 
Helst hade jag ju velat stanna hemma till augusti med Miller. Men bästa lösningen för vår familj är att jag börjar jobba nu. Så dom "dagar" (läs: nätter) jag jobbar, kommer Micke vara hemma med Miller. Och dom dagar jag är ledig jobbar Micke. Mycket bra val av oss. Känns skönt.
 
Annars så har jag gått och blivit blond. Och jag har ju börjat rida igen. Drömmen är ju en egen häst, men just nu vill och kan jag inte lägga den tiden och dom pengarna på en egen häst. Men vem vet vad som händer om ett år? 
 
Och nu jävlar är jag trött på att vara slapp. Så nu ska jag komma igång och börja träna. Jag kommer börja hemma och med promenader. Men i vår blir det friskis och svettis tror jag.
För jag har ingen ork, ingen energi och jag vantrivs med min förslappade och något för stora kropp. 
 
Annars så är det väl mest lite vinterdepp för mig. Klarar inte detta mörker. Jag blir nedstämd och moloken. 
Men snart är våren här med solen och ljuset. Det ser jag fram emot så mycket!